Tillgänglighet på webben – vad är det och varför är det viktigt?

Kanske har du någon gång hört talas om ”tillgänglighet”? Ett alltmer centralt begrepp inom webbsammanhang. Men vad betyder det? Häng med så vi reder vi ut det tillsammans!

Vad är webbtillgänglighet? ‍♀️
Tillgänglighet handlar i grund och botten om att ta hänsyn till människors olika behov, så att alla kan ta sig runt i samhället oavsett någon typ av funktionsvariation. Det kan till exempel handla om att anpassa den fysiska miljön i en lokal så att dörrar kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga.

Webbtillgänglighet handlar på samma sätt om inkludering, men om digital sådan – alltså hur vi bygger webbplatser, appar och andra digitala tjänster för att så många som möjligt ska kunna förstå och interagera med dem[1].

Därför är det så viktigt
Som du säkert vet ger webben stora möjligheter att tillhandahålla information och tjänster. Även många myndigheter och samhällsviktiga funktioner ger idag service via digitala tjänster. För att inte lämna grupper av individer utanför, på grund av exempelvis nedsatt syn, motorik, lässvårigheter eller andra förutsättningar, behöver webbsidorna utformas på ett korrekt sätt.

Genom att väva in standarder och riktlinjer för webbtillgänglighet i utvecklingsprocessen, skapas förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna använda tjänsterna och informationen.

Visste du att det i Sverige till och med finns lagkrav på tillgänglighetsanpassade webbplatser enligt Lagen om tillgänglighet i offentlig service (sk. DOS-lagen). [2]

Så här funkar det
Att utveckla en tillgänglig webbplats omfattar många områden och aspekter – från färgkontrast, textning, logik och navigation med mera. Den internationella standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) nivå AA delar upp webbtillgänglighet i totalt 78 kriterier för utvecklingen av en webbplats. Dessa kan i sin tur kategoriseras i fyra övergripande principer. En webbplats ska enligt WCAG vara:

1) Möjlig att uppfatta – Webbsidan ska ha tillräckliga kontraster, textade och syntolkade medier som ska kunna uppfattas av hjälpmedel.

Genom att till exempel tilldela en bild en alternativ text (alt-text) kan någon som använder hjälpmedel ta del av innehållet som de annars rent visuellt hade gått miste om. Alt-texter skrivs vanligen direkt i koden för en webbsida och syns inte av blotta ögat men hjälper personer som använder skärmläsare att förstå innehållet på en webbplats.

HTML-koden med alt text för bilden ovan skulle kunna se ut så här:

 <img src=“IMG_584792.png” alt=“Cute cat”>

2) Hanterbar – handlar om att komponenter på en webbsida måste vara navigerbara. Till exempel att webbsidan är navigerbar via tangentbord eller att det finns klickbara ytor.

3) Begriplig – betyder att informationen och designen måste vara begriplig och följa en konsekvent struktur. Det avser både den visuella designen samt att texten på webbplatsen.

4) Robust – Webben nyttjas inte bara via datorer utan även via mobiltelefoner och surfplattor. Webbplatsen måste därför vara robust för att kunna tolkas av olika användarprogram och hjälpmedel, till exempel följa olika kod-standarder. [3]

Känns det rörigt? Oroa dig inte, du som ska jobba med webb behöver självklart inte kunna alla dessa standarder och kriterier utantill. Du kommer också märka att det kan vara svårt att tillmötesgå alla enskilda behov. Även stora myndigheter kan inte alltid leva upp till alla riktlinjer. Det är bättre att vara ödmjuk och transparent. Använd istället riktlinjerna i WCAG som verktygslåda för god design. Ett tips för dig som ska arbeta med webb är även att involvera sakkunniga i utvecklingsprocessen för att öka insikter om vilka faktiska utmaningar dina användare möter

Nu har vi tillsammans kommit ett steg närmare i att skapa tillgängliga webbplatser! På Myndigheten för Digital förvaltning (digg.se) finns mer information om webbtillgänglighet och mer ingående information om DOS-lagen och WCAG.

Referenser

[1] https://webbriktlinjer.se/tillganglighet/terminologi/ 

[2] https://webbriktlinjer.se/lagkrav/webbdirektivet 

[3] https://www.w3.org/Translations/WCAG20-sv/ 

Svenska Spel om att jobba remote

-Inlägget är skrivet av Svenska Spel-

Under större delen av 2020 har i princip alla på Svenska Spel jobbat hemifrån, undantaget är de som på grund av sin tjänst måste vara på plats fysiskt. Det gav oss också svaret att vi vet att (nästan) alla kan utföra sitt jobb med bravur på distans och vi har de program och verktyg vi behöver för att lösa det. Faktum är att vi i vissa team har medarbetare som arbetade från en annan ort redan innan Coronapandemin.

Samtidigt värdesätter vi det sociala i att träffas fysiskt och även om vi jobbar med livesändningar av större möten, poddar och andra typer av digitala satsningar är det svårt att slå en fysisk high-five. Men vi behöver kanske inte få den där fysiska high-fiven varje dag, så att gå tillbaka till att i princip alla jobbar från våra kontor fem dagar i veckan ser vi som ganska osannolikt. Däremot förekommer det att våra anställda byter kontor, bland annat har vår BI-utvecklare Sofie provat på att bo på Gotland under 6 månader nyligen och vår internkommunikatör Ronja valde till och med att flytta dit. För du vet väl om att vi har ett kontor i Visby på Gotland? 

 Du kan se hela Ronjas resa i vår lilla mini-serie Ronja flyttar till Gotland

Om du är intresserad av att jobba remote är det inte konstigare än att du frågar våra rekryterare om det är aktuellt, antingen innan eller i samband med att du skickar in din ansökan.

Hoppas vi ses!

Hur Svenska Spel använder Machine Learning för att förebygga spelproblem

-Inlägget är skrivet av Svenska Spel-

Spelansvar och spelkoll är en del av Svenska Spels DNA och en av grundpelarna i vårt spelansvarsarbete är verktyget Playscan, ett verktyg som vi faktiskt har utvecklat själva. Playscan bygger på Machine Learning för att upptäcka och kommunicera med problemspelare eller spelare som har ett förändrat spelmönster. Men hur funkar det och är det några människor inblandade?

Flera människor är involverade i arbetet kring Playscan och en av dem är Axel Lyckberg som jobbar som analytiker på Svenska Spel. Axel är en av Sveriges främsta spelansvarsexperter och har vid ett flertal tillfällen varit talare på konferenser kring spelproblem i både Europa och Nordamerika.

Axels vardag handlar främst om att arbeta med den analys som Playscan tar fram och undersöka vilka beteenden som predicerar riskfyllt spelande och som modellen automatiskt ska leta efter. Han har ett nära samarbete med psykologer och experter på spelproblem eftersom varje beteende måste gå att förstå och förklara utifrån vad man vet från spelproblemsforskning.

Men vad gör Playscan? Playscan identifierar beteenden som är förknippade med hög risk för att utveckla problem och följer allt registrerat spel hos varje unik kund och ser om spelbeteendet förändras till att bli mer riskfyllt. Den som spelar får information, tips och goda råd om sitt spelande och vi får därav en segmentering, en riskanalys, där kunder delas in i olika grupper – från låg risk till moderat och hög risk att utveckla spelproblem.

Riskanalysen, som också är själva kärnan i verktyget, tas fram genom att först studera alla de tusentals självtester som görs i Playscan. Med hjälp av den datan kan verktyget lära sig mer om beteenden som kan leda till negativa konsekvenser. Det kan till exempel handla om att man regelbundet fyllt på sitt spelkonto under spelets gång, tagit spelpaus, spelat under lång tid och med höga belopp eller spelat på tider när man normalt borde sova, arbeta eller studera.

Just nu jobbar vi även med att få in den här analysen i realtid, för att kunna agera i stunden med en spelare som till exempel förlorat ett visst belopp eller fyllt på sitt spelkonto och agera med spelaren beroende på vilket val den gör. Då kommer vi till exempel, eftersom vi följer spelare i realtid, automatiskt kunna kommunicera just när personen sätter in på sitt konto vid ett givet tillfälle.

Visst är det fantastisk vad det går att programmera fram? Är du nyfiken på att veta ännu mer om hur vi jobbar med machine learning kan du kika in här och här

Tjejer Kodar är ett initiativ organiserat av Technigo AB.
Org. nr 559051-8030, Asogatan 122, 116 24 Stockholm


© Tjejer Kodar