Författare: Julia Lundmark Weinz

Tillgänglighet på webben – vad är det och varför är det viktigt?

Kanske har du någon gång hört talas om ”tillgänglighet”? Ett alltmer centralt begrepp inom webbsammanhang. Men vad betyder det? Häng med så vi reder vi ut det tillsammans!

Vad är webbtillgänglighet? ‍♀️
Tillgänglighet handlar i grund och botten om att ta hänsyn till människors olika behov, så att alla kan ta sig runt i samhället oavsett någon typ av funktionsvariation. Det kan till exempel handla om att anpassa den fysiska miljön i en lokal så att dörrar kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga.

Webbtillgänglighet handlar på samma sätt om inkludering, men om digital sådan – alltså hur vi bygger webbplatser, appar och andra digitala tjänster för att så många som möjligt ska kunna förstå och interagera med dem[1].

Därför är det så viktigt
Som du säkert vet ger webben stora möjligheter att tillhandahålla information och tjänster. Även många myndigheter och samhällsviktiga funktioner ger idag service via digitala tjänster. För att inte lämna grupper av individer utanför, på grund av exempelvis nedsatt syn, motorik, lässvårigheter eller andra förutsättningar, behöver webbsidorna utformas på ett korrekt sätt.

Genom att väva in standarder och riktlinjer för webbtillgänglighet i utvecklingsprocessen, skapas förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna använda tjänsterna och informationen.

Visste du att det i Sverige till och med finns lagkrav på tillgänglighetsanpassade webbplatser enligt Lagen om tillgänglighet i offentlig service (sk. DOS-lagen). [2]

Så här funkar det
Att utveckla en tillgänglig webbplats omfattar många områden och aspekter – från färgkontrast, textning, logik och navigation med mera. Den internationella standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) nivå AA delar upp webbtillgänglighet i totalt 78 kriterier för utvecklingen av en webbplats. Dessa kan i sin tur kategoriseras i fyra övergripande principer. En webbplats ska enligt WCAG vara:

1) Möjlig att uppfatta – Webbsidan ska ha tillräckliga kontraster, textade och syntolkade medier som ska kunna uppfattas av hjälpmedel.

Genom att till exempel tilldela en bild en alternativ text (alt-text) kan någon som använder hjälpmedel ta del av innehållet som de annars rent visuellt hade gått miste om. Alt-texter skrivs vanligen direkt i koden för en webbsida och syns inte av blotta ögat men hjälper personer som använder skärmläsare att förstå innehållet på en webbplats.

HTML-koden med alt text för bilden ovan skulle kunna se ut så här:

 <img src=“IMG_584792.png” alt=“Cute cat”>

2) Hanterbar – handlar om att komponenter på en webbsida måste vara navigerbara. Till exempel att webbsidan är navigerbar via tangentbord eller att det finns klickbara ytor.

3) Begriplig – betyder att informationen och designen måste vara begriplig och följa en konsekvent struktur. Det avser både den visuella designen samt att texten på webbplatsen.

4) Robust – Webben nyttjas inte bara via datorer utan även via mobiltelefoner och surfplattor. Webbplatsen måste därför vara robust för att kunna tolkas av olika användarprogram och hjälpmedel, till exempel följa olika kod-standarder. [3]

Känns det rörigt? Oroa dig inte, du som ska jobba med webb behöver självklart inte kunna alla dessa standarder och kriterier utantill. Du kommer också märka att det kan vara svårt att tillmötesgå alla enskilda behov. Även stora myndigheter kan inte alltid leva upp till alla riktlinjer. Det är bättre att vara ödmjuk och transparent. Använd istället riktlinjerna i WCAG som verktygslåda för god design. Ett tips för dig som ska arbeta med webb är även att involvera sakkunniga i utvecklingsprocessen för att öka insikter om vilka faktiska utmaningar dina användare möter

Nu har vi tillsammans kommit ett steg närmare i att skapa tillgängliga webbplatser! På Myndigheten för Digital förvaltning (digg.se) finns mer information om webbtillgänglighet och mer ingående information om DOS-lagen och WCAG.

Referenser

[1] https://webbriktlinjer.se/tillganglighet/terminologi/ 

[2] https://webbriktlinjer.se/lagkrav/webbdirektivet 

[3] https://www.w3.org/Translations/WCAG20-sv/ 

Behöver jag lära mig kod för att jobba inom tech-branschen?

Idag finns ett stort behov av IT-kompetens inom i princip alla branscher på arbetsmarknaden. Tyvärr tror många att ett arbetsliv inom IT per definition är likställt med att vara programmerare. Sanningen är att det finns gott om jobbtillfällen inom branschen även för den som inte kan eller vill koda.

IT – ett brett område med många olika roller

Japp, du läste rätt! IT står för informationsteknik och handlar i grunden om att arbeta med information, till exempel genom att samla in, bearbeta, strukturera, analysera, presentera och dela information. I praktiken innebär det att det finns en mängd olika yrken inom IT-området. Vanliga arbetsuppgifter är att utveckla och testa programvara, sköta drift, säkerhet och underhåll av datasystem. På senare tid när samhället digitaliseras och IT blivit en så naturlig del av organisationer och vårt vardagsliv, behövs även andra kompetenser inom exempelvis strategi, kravfångst, UX-design, utbildning samt organisation och ledarskap för att säkerställa att vi gör rätt saker och att slutanvändare och organisationer kan och vill använda IT-systemen och applikationerna som tas fram.

Nedan listas några vanligt förekommande yrkestitlar:

  • IT-arkitekt = har helhetssyn över IT-miljön i en organisation och hur den hänger ihop, t.ex. hur data flödar mellan olika applikationer
  • IT-tekniker = arbetar ofta med den tekniska infrastrukturen i en organisation, till exempel telefoni, webblösningar och datorer som kopplas ihop i ett nätverk
  • IT-strateg / CIO = arbetar med hur ett företag ska nyttja IT och digitalisering för affärsmöjligheter i framtiden
  • IT-support = arbetar med support och utbildning mot slutanvändare för ett eller flera IT-system
  • IT-säkerhetsexpert = ansvarar för IT-säkerheten i företag samt utformar säkerhetslösningar utifrån verksamhetens behov
  • Kravanalytiker [kallas ibland för UX-researcher eller Business Analyst] = arbetar med att ringa in kunden eller slutanvändarens önskemål, behov och problem, och översätter detta till konkreta uppgifter som utvecklaren förstår
  • Produktägare [även kallat Product Owner] = prioriterar insatser och ansvarar för att ett eller flera team gör rätt saker, så att investeringen av en produktutveckling blir framgångsrik
  • Projektledare = ansvarar för att ett projekt genomförs i tid och till den kostnad som är budgeterad och leder arbetsgruppen mot en önskad målbild. Kan t.ex. handla om att leda ett team som utvecklar ett nytt IT-system
  • Scrum Master = en slags facilitator eller mentor som stärker och motiverar ett team och har en viss teknisk kompetens så att de rör sig framåt
  • Systemadministratör = sköter driften av IT-system och plattformar, till exempel genom att lägga till funktioner och användare, se när det är dags att uppgradera med mera
  • Systemförvaltare = leder systemförvaltningen av ett eller flera IT-system inom en verksamhet så att det motsvarar de behov, lagar och regler som finns, t.ex. ansvarar för budget, förnyar avtal, tillhandahåller utbildningar, prioriterar utveckling med mera
  • Systemutvecklare = tar fram och utvecklar data- och IT-system, t.ex. mjukvaruutveckling eller applikationsutveckling. Programmering är ofta kärnan i systemutvecklarens arbete även om andra arbetsuppgifter ofta ingår
  • Testare = kvalitetsgranskar nya datasystem innan de blir färdiga att användas på marknaden i syfte att uppmärksamma eventuella fel
  • UX-designer = arbetar med att utveckla användarvänliga IT-system som är responsiva, smarta och enkla. En UXdesigner arbetar även med tester av wireframes, mockups och prototyper
  • Webbutvecklare = arbetar med att utveckla och designa produkter och tjänster för webben, till exempel webbplatser, applikationer eller e-handelssystem. Fokus kan ligga på backend- eller frontendutveckling

Som du ser finns en mängd olika områden och arbetsroller inom IT, flera av rollerna kan kanske verka likartade men varierar i omfattning och benämning mellan branscher. 

Nyfiken på en karriär inom IT?

Det kan vara svårt att navigera i IT-djungeln. Det finns många olika utbildningar och vägar att gå för en karriär inom IT, på den mer tekniska änden hittar vi utbildningar som exempelvis datavetenskap med större fokus på programmering, matematik och den mer utpräglat tekniska kunskap som krävs för att bygga program och system, någonstans i mitten finns utbildningar som systemvetenskap och på andra änden av skalan hittar vi istället mer ”mjuka” utbildningar som exempelvis kognitionsvetenskap och managementutbildningar med fokus på interaktion mellan IT och individer, grupper och samhälle


Som du nu kanske har förstått behöver du inte vara en avancerad programmerare för ett arbetsliv inom IT, men med det sagt är det dock alltid bra att kunna grunderna inom programmering och datorer för att förstå hur det hänger ihop och kunna kommunicera och samarbeta med andra.

Ett bra första steg för att ta reda reda på om programmering är något för dig är att gå Tjejer Kodars prova-på-kurs – en gratis 4-dagars kurs där du får lära dig grunderna i webbprogrammering ✨

Tjejer Kodar är ett initiativ organiserat av Technigo AB.
Org. nr 559051-8030, Asogatan 122, 116 24 Stockholm


© Tjejer Kodar