Vad gör en backendutvecklare? Intervju med Karen från Svenska Spel

Hej Karen! Du jobbar på Svenska spel som backendutvecklare, berätta mer! Vad gör du som backendutvecklare, och vad betyder backendutveckling egentligen?


Just nu jobbar jag i ett team som utvecklar och tar hand om program som läser in information om spel (odds, omgångar etc.) och sport (resultat, lag etc.). Datan läses in från olika datakällor och sammanställs slutligen i ett API. Detta API anropas sedan av frontend, för att kunna visa upp datan på hemsidan.

Om utveckling är som att bygga ett hus, så är frontend det du kan se; färgen på väggarna, storleken på fönstret och taklampan som tänds när du trycker på en knapp. Backend å andra sidan är allt som händer i bakgrunden som du inte nödvändigtvis ser. T.ex. elledningar, vattenrör och värmeslingor eller larm som säger till ifall det skulle börja brinna.

 

Finns det något projekt du kan visa som du jobbat på för att visa mer konkret vad du skapat?

Det första projektet jag var involverad i på Svenska Spel, var att skapa nya API:er för att kunna erbjuda spel på franska hästar. Vi tog in information från en fransk extern partner och behövde sedan bygga ett nytt program för att kunna tyda och använda datan. Efter att vi slutfört detta kunde vi anropa API:erna och visa informationen på hemsidan.

 

Hur kommer det sig att du blev backenddutvecklare, berätta mer om din väg dit!

Min första kontakt med programmering var när min klass i slutet av mellanstadiet var med i en tävling som hette First Lego League. Tillsammans skulle vi bygga en legorobot och sen ”programmera” den till att utföra olika uppdrag på en hinderbana. Redan då fascinerades jag av tekniskt skapande. Många år senare, när jag skulle börja plugga så kom jag ihåg känslan av skapande och bestämde mig för att plugga systemutveckling med inriktning Robotik. Jag hade ingen erfarenhet av riktig programmering, det var först när jag började plugga som jag förstod och lärde mig vad det var och mer kring systemutveckling överlag. De första åren följde jag min inriktning och tyckte det var intressant att programmera robotar. Såsmåningom insåg jag att det var programmering i sig jag gillade. Jag bestämde mig för att byta inriktning och när jag tog min examen så var det inom Datavetenskap. Det har därför varit helt naturlig att arbeta som backendutvecklare sen dess.

 

När du klev in i yrket som backendutvecklare, vilka farhågor hade du – vilka stämde/stämde inte?

Jag trodde nog att backendutveckling inte är så kreativt, i och med att man ofta inte kan se resultat av det man har skapat på samma sätt som i frontendutveckling. Nu har jag känslan av att det är tvärtom. Jag upplever att jag får vara väldigt kreativ och lösningsorienterad när jag arbetar. Backendvärlden är stor och möjligheterna många så du har ganska stor frihet att utforska hur du kan hitta de bästa och mest eleganta lösningarna själv.

 

Vad har du för tips till andra som vill börja jobba med backendutveckling? Vad ska man tänka på?

I och med att backendutveckling kan vara så mycket och det är en stor ”värld” så är det lätt att bli överväldigad av allt och känna att det är så mycket man inte förstår. Strunta i att du inte förstår allt för ingen förstår allt! Den största styrka du kan ha är egentligen att abstrahera bort saker, och kunna fokusera på just den uppgift du har framför dig.

 

Är dy nyfiken på att veta mer om backendutveckling eller har frågor till Karen, bli vän och kontakta henne på LinkedIn här  .

Hur Svenska Spel använder Machine Learning för att förebygga spelproblem

-Inlägget är skrivet av Svenska Spel-

Spelansvar och spelkoll är en del av Svenska Spels DNA och en av grundpelarna i vårt spelansvarsarbete är verktyget Playscan, ett verktyg som vi faktiskt har utvecklat själva. Playscan bygger på Machine Learning för att upptäcka och kommunicera med problemspelare eller spelare som har ett förändrat spelmönster. Men hur funkar det och är det några människor inblandade?

Flera människor är involverade i arbetet kring Playscan och en av dem är Axel Lyckberg som jobbar som analytiker på Svenska Spel. Axel är en av Sveriges främsta spelansvarsexperter och har vid ett flertal tillfällen varit talare på konferenser kring spelproblem i både Europa och Nordamerika.

Axels vardag handlar främst om att arbeta med den analys som Playscan tar fram och undersöka vilka beteenden som predicerar riskfyllt spelande och som modellen automatiskt ska leta efter. Han har ett nära samarbete med psykologer och experter på spelproblem eftersom varje beteende måste gå att förstå och förklara utifrån vad man vet från spelproblemsforskning.

Men vad gör Playscan? Playscan identifierar beteenden som är förknippade med hög risk för att utveckla problem och följer allt registrerat spel hos varje unik kund och ser om spelbeteendet förändras till att bli mer riskfyllt. Den som spelar får information, tips och goda råd om sitt spelande och vi får därav en segmentering, en riskanalys, där kunder delas in i olika grupper – från låg risk till moderat och hög risk att utveckla spelproblem.

Riskanalysen, som också är själva kärnan i verktyget, tas fram genom att först studera alla de tusentals självtester som görs i Playscan. Med hjälp av den datan kan verktyget lära sig mer om beteenden som kan leda till negativa konsekvenser. Det kan till exempel handla om att man regelbundet fyllt på sitt spelkonto under spelets gång, tagit spelpaus, spelat under lång tid och med höga belopp eller spelat på tider när man normalt borde sova, arbeta eller studera.

Just nu jobbar vi även med att få in den här analysen i realtid, för att kunna agera i stunden med en spelare som till exempel förlorat ett visst belopp eller fyllt på sitt spelkonto och agera med spelaren beroende på vilket val den gör. Då kommer vi till exempel, eftersom vi följer spelare i realtid, automatiskt kunna kommunicera just när personen sätter in på sitt konto vid ett givet tillfälle.

Visst är det fantastisk vad det går att programmera fram? Är du nyfiken på att veta ännu mer om hur vi jobbar med machine learning kan du kika in här och här

Vad är API?

Text skriven av Sandra Svensson.

Ett av kodknackarens vanligaste begrepp.

Du har säkert sett eller hört förkortningen API, ett uttryck som man ganska snart råkar på när man börjar koda. Men vad betyder det egentligen? API, Application Program Interface, är ett slags protokoll som används för att program (även kallat applikationer) enklare ska kunna snacka med varandra. En slags tolk, som kommunikationen går genom.

Exempel 1: En app hämtar information eller funktioner från en annan app

Säg att du har en väderapp i din telefon. För att den ska kunna fungera måste den hämta väderprognoser. Kanske vänder den sig till SMHI:s webbapp. Väderappen kan förstås ha programmerats till att gå in på SMHI.se för att hämta informationen därifrån, ungefär som du eller jag själv kan göra. Men detta hade lätt kunnat leda till problem. Om SMHI ändrar sin hemsida till exempel. Appen är programmerad att hämta information från förstasidan, men informationen har flyttats till en annan sida.

Här är API en mer robust lösning. Eftersom väderappen är ett program kan den prata med SMHI:s API för att hämta ut data. Detta sker enligt API:ets regler (också kallat dokumentation) som säger ”så här ska du prata för att jag ska förstå” och ”så här förstår du det svar jag kommer skicka tillbaka”.

Exempel 2. Ett program på datorn snackar med operativsystemet

API:er finns inte bara på www, utan även i din dator. Exempelvis kommunicerar ditt ordbehandlingsprogram (t.ex. Word) med ditt operativsystem (t.ex. Windows) när du vill skriva ut något på din skrivare. Kommunikationen sker då via operativsystemets API.

Word säger ”Hallå Windows, jag vill skriva ut det här receptet på sötpotatissoppa”. Windows säger ”Okok, jag ska snacka med skrivaren” och beordrar sedan skrivaren att printa ut receptet.

API:er gör att program som är bra på en sak får göra just den saken. Windows är bra på att hantera flera program samtidigt och på att snacka med skrivaren. Word kan då koncentrera sig på att göra vad Word gör bäst, till exempel göra konstiga indrag i en text utan att man bett om det.

Vad är öppna API:er?

Om ett program har ett öppet API så kan vem som helst använda sig av det i sina egna program. Som i det första exemplet med väderappen. Och API:er är ju lite som byggstenar, som kan användas tillsammans med varandra. Ju fler byggstenar som finns tillgängliga, desto fler grymma projekt kan byggas. Man kan till exempel tänka sig ett program som använder sig av SMHI:s API och Booli:s API för att visa vilket hus man bör köpa för att få flest soltimmar per år.

5 exempel på populära API:er

Exakt hur många API:er det finns där ute vet jag inte. I don’t have the technology. Men testa att googla efter några av dina favorittjänster, till exempel ”instagram api”, så ser du snart att de flesta har ett (mer eller mindre) tillgängligt API. Här är några andra populära API:er, som också är ganska lätta att arbeta med för nybörjare inom programmering.

1. Google Maps
2. YouTube
3. Twitter
4. LinkedIn
5. Pinterest

Bubblare: Jag vet inte hur populärt eller lättanvänt det är, men även NASA har ett öppet API. Om inte DET motiverar en till att vilja lära sig programmera, så vet jag inte vad som gör det.

Tjejer Kodar är ett initiativ organiserat av Technigo AB.
Org. nr 559051-8030, Asogatan 122, 116 24 Stockholm


© Tjejer Kodar