Från techrekrytering till att skriva sina första rader kod — med Arta Kjato.

Att ta steget in i programmering var ett naturligt steg. På Technigo har hon gått från att bygga sin allra första webbsida till att skapa Vari, en plattform som skär igenom bruset och hjälper blivande utvecklare att navigera in i tech med större tydlighet och självförtroende.

Vi pratade med henne om hennes resa in i programmering, hennes engagemang för tech-for-good och tankarna bakom att bygga något genuint användbart i ett område som ofta kan kännas överväldigande.

Berätta lite om dig själv – vad fick dig att börja med programmering? Vad har du för bakgrund?

Kod är framtidens språk och tydligen också min dotters språk, så jag kände att jag behövde förstå det bättre. Det fanns redan en nyfikenhet där i bakgrunden: jag umgicks med studenter som drev på för en mer modern datavetenskapsutbildning, jag var med på den allra första Women in Tech-sammankomsten i Makedonien för nästan tio år sedan, och hamnade sedan på något sätt inom tech-rekrytering i Sverige. Vid något tillfälle slutade jag kalla det en slump. Livet försökte uppenbarligen säga mig något – väldigt försiktigt, men också väldigt ihärdigt. Så jag lyssnade.

Du studerar på vår systerorganisation Technigo, vad fick dig att välja Technigo?

Jag letade efter en inkluderande miljö och Technigo dök upp gång på gång. Språk, förmåga, kön – det speglar verkligen hur techbranschen borde se ut, inte bara hur den ser ut idag. Det var viktigt för mig. Jag ville inte bara lära mig att koda, jag ville göra det på en plats som kändes byggd även för personer som mig.

Vad har varit din favoritdel av programmet hittills?

Det här kanske låter lite fånigt, men som någon som aldrig hade skrivit en enda rad kod tidigare – att lära sig HTML och CSS och se min allra första webbsida komma till liv var helt otroligt. Det ögonblicket var avgörande för mig. Allt efter det har varit som tillägg – vissa mer komplexa, vissa mystiska, vissa bara härligt märkliga men lika tillfredsställande.

Vad är idén bakom ditt slutprojekt? Berätta om det!

Jag ville bygga något som faktiskt är användbart. Jag är lite besatt av tech-for-good-projekt, så från början visste jag att jag ville att Vari skulle fungera som en hubb – en lugn och strukturerad plats i vad som annars är ett överväldigande hav av information. Att byta karriär är genuint komplext, och även med AI som kastar svar åt dig från alla håll kan det kännas mer som brus än klarhet.

Vari är mitt försök att skära igenom det, att göra det mer tillgängligt än skrämmande att utforska en karriär inom tech. Hjälpsamt, inte överväldigande. Det var hela poängen.

Hur gick du tillväga när du byggde ”Vari”, och vilka teknologier använde du?

Ärligt talat? Visionen och genomförandet är två helt olika saker – det lärde jag mig snabbt! Jag gjorde om designen av Vari ungefär tre gånger. När man bygger något med en stark visuell identitet
måste man hela tiden balansera tillgänglighet, responsivitet för alla skärmstorlekar och designkonsistens samtidigt. Det kan ge en rejäl huvudvärk när man siktar på något som känns enhetligt och genomtänkt.
Men jag kom dit! Vari är byggt på allt vi lärde oss under programmet – React, TypeScript och Vite i frontend, med Tailwind CSS för styling och Zustand för state management. På backend är det Node.js och Express, också i TypeScript. Full TypeScript genom hela stacken, vilket jag är lite i smyg stolt över.

Vad är en sak du är särskilt stolt över?

Att människor faktiskt gillar Vari och tycker att det är användbart. Det betyder mer för mig än någon teknisk prestation. Man kan bygga något tekniskt imponerande som ändå faller platt – så när någon använder Vari och verkligen förstår det, då känns det som den verkliga vinsten. Vari är fortfarande i ett väldigt tidigt skede, det finns så mycket mer jag vill bygga in i det. Men jag är stolt över att det redan nu gör det som det var tänkt att göra. Det är en bra grund att växa vidare från.

Har du några tips till framtida utvecklare eller någon som funderar på att börja koda?

Ge inte upp vid första hindret – eller det andra, eller det tredje! Det kan vara en genuint svår och ibland nedslående resa, och det är helt normalt. Det viktiga är att du inte behöver lösa allt själv. Använd alla verktyg som finns tillgängliga för dig, vänner, mentorer, communityn, AI, dokumentation – vad som än fungerar. Det finns inget pris i att kämpa i tystnad. Fortsätt bara, be om hjälp utan att tveka, och lita på att förvirringen är tillfällig. De där ”aha”-ögonblicken gör allt värt det.

Möt teamet bakom smartare och snabbare finanslösningar på SEB

Hur är det egentligen att jobba med tech i finansvärlden — och samtidigt få friheten att testa ny teknik på riktigt?

Vi träffade Alva, Emilia och Nathalie från Quant Sales Automation-teamet på SEB, ett litet men högteknologiskt team som bygger lösningar för bankens FX-säljare. Deras uppdrag? Att automatisera komplexa arbetsflöden och göra vardagen smartare för verksamheten. De beskriver sig själva som en brygga mellan affär och teknik — och just den kombinationen är det som gör jobbet så spännande.

Ett litet team med stor teknisk frihet

Att vara ett mindre team har sina fördelar. Här finns utrymme att utforska, ifrågasätta och testa nytt. Ett tydligt exempel är när teamet bestämde sig för att skriva om nästan hela sin kodbas i Rust. Inte för att någon sa åt dem att göra det — utan för att de såg möjligheten att bygga snabbare och mer robusta system. Det resulterade i att vara först inom banken med att köra en Rust-applikation i produktion.

Teamet jobbar även med Python och Java på backend, medan frontend byggs i React och Symfony. I infrastrukturen används bland annat Google Cloud, Docker och Kubernetes.

Den breda stacken gör att de kan välja rätt verktyg för rätt problem — och hela tiden utvecklas tekniskt.

Att växa tillsammans

Teamet beskriver en kultur där det är självklart att be om hjälp, bolla idéer och lösa svåra problem tillsammans. Den kulturen sträcker sig dessutom utanför det egna teamet. Inom SEB finns initiativ som Learn at Launch och Tech Day, där utvecklare får möjlighet att lära sig nya tekniker och inspireras av andra team.

Intervju med Sindhuja – Developer/Application Specialist på Tre

YAY! Har du sett att vi samarbetar med Tre? 💃  Kanske har du sett att Tre jobbar med mobiltelefoni, men det är faktiskt mycket mer än så. Trots att det nästan gått 20 år sedan Tre lanserade 3G så har de fortfarande idag ledartröjan på sig när det kommer till innovation och utveckling. Precis som alltid går Treorna till jobbet för att fortsätta utveckla, bygga och underhålla produkter, system och nät för att ge deras kunder bästa möjliga digitala upplevelse. Såklart var Tre också först med att lansera kommersiellt 5G i Sverige. Helt i linje med att uppfinna framtiden.

Vi har varit på huvudkontoret på TRE vid Globen, Stockholm och träffat Sindhuja som arbetar som Developer/Application Specialist. Läs vidare för att höra mer om detta.

Sindhuja, Who are you?
I’m a 32-year-old, working as an Oracle-developer at Tre Sverige

What does an Oracle-developer do?
It’s mainly coding and a lot of analysis. Sometimes I work with workflows.

Any practical examples of what you have coded at Tre?
Yes, when you buy a mobile in Tre, we book your order and track the shipment as we handle stock in our system.

Your background, how did you end up here?
When I grew up, I wanted to work in IT. That was my goal, so I did engineering in the information technology department. So a lot of the coding I learned before I came to the company. Then I learned more about Oracle at Tre. Every day you learn something new. It’s important to keep you updated and to be curious. It’s a process. 

Do you have education/workshops together at Tre? How do you educate yourself?
In Tre, we find learning as a process.

What is fun about working at Tre?
It’s a lot of people and a lot of different cultures. 

What does a day look like?
It’s a lot of coding. TRE is a colorful place with lots of people. 

Do you have any tips for other women?
Decide what you want to be and start learning that – improve your skills in that area. Both technical and non-technical.

Ta vidare kontakt med Sindhuja på LinkedIn här, eller kika in karriärsidan på Tre om du är nyfiken på ett jobb där. De jobbar med olika programmeringsspråk så som React, NextJS och GraphQL i frontend, samt majoritet på backend inom Java.

Vad gör en Tech Lead? Intervju med Karen från Svenska Spel

Hej Karen! Du jobbar på Svenska spel som Tech Lead, berätta mer! Vad gör du i din roll som Tech Lead, och vad betyder backendutveckling egentligen?
När jag började på Svenska spel så var det som backendutvecklare, numera har jag rollen Tech Lead i samma team. I min roll jobbar jag fortfarande med backendutveckling, men jag har också ett utökat ansvar för de tekniska frågorna i teamet och jobbar mer med mjukvara-arkitetur. Det betyder att jag sitter mycket mer med planläggandet och analysen av kommande uppdrag och projekt, men jag jobbar fortfarande nära utvecklingen. Mitt team tar hand om program som läser in information om spel (odds, omgångar etc.) och sport (resultat, lag etc.). Datan läses in från olika datakällor och sammanställs slutligen i ett API. Detta API anropas sedan av frontend, för att kunna visa upp datan på hemsidan. Utveckling är som att bygga ett hus, där frontend är det du kan se; färgen på väggarna, storleken på fönstret och taklampan som tänds när du trycker på en knapp. Backend å andra sidan är allt som händer i bakgrunden som du inte nödvändigtvis ser. T.ex. elledningar, vattenrör och värmeslingor eller larm som säger till ifall det skulle börja brinna. Backendutvecklare är lite som snickarna, och som Tech Lead får jag också jobba närmre arkitekterna av huset och vara med för att bestämma vilka rör, ledningar och spik vi ska använda.

Finns det något projekt du kan visa som du jobbat på för att visa mer konkret vad du skapat?
Vi hade ett rätt stort projekt där vi bytte leverantör av vår SportsBook, vilket är underlaget för Oddset och ger oss information om odds. Som Tech Lead var jag tidigt med i arbetet kring integrationen. Det innebar att jag tillsammans med andra pratade med vår nya leverantör för att förstå hur vi skulle koppla upp oss mot dem och hur formatet på data från denna leverantör såg ut. Vidare behövde vi skapa nya strukturer och flöden internt för att få in den nya strukturen på data till våra befintliga system, där jag var med på att ta beslut och planera hur det skulle se ut i dom delar som berörde våra team. Tjusningen med rollen som Tech Lead för min del är att jag också får vara med och utföra själva arbetet och hjälpa teamet att utveckla det hela också.

Hur kommer det sig att du jobbar med backenddutveckling, berätta mer om din väg dit!
Min första kontakt med programmering var när min klass i slutet av mellanstadiet var med i en tävling som hette First Lego League. Tillsammans skulle vi bygga en legorobot och sen ”programmera” den till att utföra olika uppdrag på en hinderbana. Redan då fascinerades jag av tekniskt skapande. Många år senare, när jag skulle börja plugga så kom jag ihåg känslan av skapande och bestämde mig för att plugga systemutveckling med inriktning Robotik. Jag hade ingen erfarenhet av riktig programmering, det var först när jag började plugga som jag förstod och lärde mig vad det var och mer kring systemutveckling överlag. De första åren följde jag min inriktning och tyckte det var intressant att programmera robotar. Så småningom insåg jag att det var programmering i sig jag gillade. Jag bestämde mig för att byta inriktning och när jag tog min examen så var det inom Datavetenskap. Det har därför varit helt naturligt att arbeta som backendutvecklare. Jag har dock gillat att analysera och försöka förstå det lite större perspektivet, så när jag fick möjligheten till att gå vidare i rollen som Tech Lead kändes det väldigt naturligt. Då fick jag sitta och grotta ner mig i dom tekniska detaljerna, samtidigt som jag fortfarande fick möjligheten att fortsätta skriva kod.

När du började inom backendutveckling, vilka farhågor hade du – vilka stämde/stämde inte?
Jag trodde nog att backendutveckling inte var så kreativt, i och med att man ofta inte kan se resultat av det man har skapat på samma sätt som i frontendutveckling. Nu har jag känslan av att det är tvärtom. Jag upplever att jag får vara väldigt kreativ och lösningsorienterad när jag arbetar. Backendvärlden är stor och möjligheterna många så du har ganska stor frihet att utforska hur du kan hitta de bästa och mest eleganta lösningarna själv.

Vad har du för tips till andra som vill börja jobba med backendutveckling? Vad ska man tänka på?
I och med att backendutveckling kan vara så mycket och att det är en stor ”värld” så är det lätt att bli överväldigad av allt och känna att det är mycket man inte förstår. Strunta i att du inte förstår allt för ingen förstår allt! Den största styrka du kan ha är egentligen att abstrahera bort saker, och kunna fokusera på just den uppgift du har framför dig.

Är du nyfiken på att veta mer om backendutveckling eller har frågor till Karen, bli vän och kontakta henne på LinkedIn här.

Hur Svenska Spel använder Machine Learning för att förebygga spelproblem

-Inlägget är skrivet av Svenska Spel-

Spelansvar och spelkoll är en del av Svenska Spels DNA och en av grundpelarna i vårt spelansvarsarbete är verktyget Playscan, ett verktyg som vi faktiskt har utvecklat själva. Playscan bygger på Machine Learning för att upptäcka och kommunicera med problemspelare eller spelare som har ett förändrat spelmönster. Men hur funkar det och är det några människor inblandade?

Flera människor är involverade i arbetet kring Playscan och en av dem är Axel Lyckberg som jobbar som analytiker på Svenska Spel. Axel är en av Sveriges främsta spelansvarsexperter och har vid ett flertal tillfällen varit talare på konferenser kring spelproblem i både Europa och Nordamerika.

Axels vardag handlar främst om att arbeta med den analys som Playscan tar fram och undersöka vilka beteenden som predicerar riskfyllt spelande och som modellen automatiskt ska leta efter. Han har ett nära samarbete med psykologer och experter på spelproblem eftersom varje beteende måste gå att förstå och förklara utifrån vad man vet från spelproblemsforskning.

Men vad gör Playscan? Playscan identifierar beteenden som är förknippade med hög risk för att utveckla problem och följer allt registrerat spel hos varje unik kund och ser om spelbeteendet förändras till att bli mer riskfyllt. Den som spelar får information, tips och goda råd om sitt spelande och vi får därav en segmentering, en riskanalys, där kunder delas in i olika grupper – från låg risk till moderat och hög risk att utveckla spelproblem.

Riskanalysen, som också är själva kärnan i verktyget, tas fram genom att först studera alla de tusentals självtester som görs i Playscan. Med hjälp av den datan kan verktyget lära sig mer om beteenden som kan leda till negativa konsekvenser. Det kan till exempel handla om att man regelbundet fyllt på sitt spelkonto under spelets gång, tagit spelpaus, spelat under lång tid och med höga belopp eller spelat på tider när man normalt borde sova, arbeta eller studera.

Just nu jobbar vi även med att få in den här analysen i realtid, för att kunna agera i stunden med en spelare som till exempel förlorat ett visst belopp eller fyllt på sitt spelkonto och agera med spelaren beroende på vilket val den gör. Då kommer vi till exempel, eftersom vi följer spelare i realtid, automatiskt kunna kommunicera just när personen sätter in på sitt konto vid ett givet tillfälle.

Visst är det fantastisk vad det går att programmera fram? Är du nyfiken på att veta ännu mer om hur vi jobbar med machine learning kan du kika in här och här

Vad är API?

Text skriven av Sandra Svensson.

Ett av kodknackarens vanligaste begrepp.

Du har säkert sett eller hört förkortningen API, ett uttryck som man ganska snart råkar på när man börjar koda. Men vad betyder det egentligen? API, Application Program Interface, är ett slags protokoll som används för att program (även kallat applikationer) enklare ska kunna snacka med varandra. En slags tolk, som kommunikationen går genom.

Exempel 1: En app hämtar information eller funktioner från en annan app

Säg att du har en väderapp i din telefon. För att den ska kunna fungera måste den hämta väderprognoser. Kanske vänder den sig till SMHI:s webbapp. Väderappen kan förstås ha programmerats till att gå in på SMHI.se för att hämta informationen därifrån, ungefär som du eller jag själv kan göra. Men detta hade lätt kunnat leda till problem. Om SMHI ändrar sin hemsida till exempel. Appen är programmerad att hämta information från förstasidan, men informationen har flyttats till en annan sida.

Här är API en mer robust lösning. Eftersom väderappen är ett program kan den prata med SMHI:s API för att hämta ut data. Detta sker enligt API:ets regler (också kallat dokumentation) som säger ”så här ska du prata för att jag ska förstå” och ”så här förstår du det svar jag kommer skicka tillbaka”.

Exempel 2. Ett program på datorn snackar med operativsystemet

API:er finns inte bara på www, utan även i din dator. Exempelvis kommunicerar ditt ordbehandlingsprogram (t.ex. Word) med ditt operativsystem (t.ex. Windows) när du vill skriva ut något på din skrivare. Kommunikationen sker då via operativsystemets API.

Word säger ”Hallå Windows, jag vill skriva ut det här receptet på sötpotatissoppa”. Windows säger ”Okok, jag ska snacka med skrivaren” och beordrar sedan skrivaren att printa ut receptet.

API:er gör att program som är bra på en sak får göra just den saken. Windows är bra på att hantera flera program samtidigt och på att snacka med skrivaren. Word kan då koncentrera sig på att göra vad Word gör bäst, till exempel göra konstiga indrag i en text utan att man bett om det.

Vad är öppna API:er?

Om ett program har ett öppet API så kan vem som helst använda sig av det i sina egna program. Som i det första exemplet med väderappen. Och API:er är ju lite som byggstenar, som kan användas tillsammans med varandra. Ju fler byggstenar som finns tillgängliga, desto fler grymma projekt kan byggas. Man kan till exempel tänka sig ett program som använder sig av SMHI:s API och Booli:s API för att visa vilket hus man bör köpa för att få flest soltimmar per år.

5 exempel på populära API:er

Exakt hur många API:er det finns där ute vet jag inte. I don’t have the technology. Men testa att googla efter några av dina favorittjänster, till exempel ”instagram api”, så ser du snart att de flesta har ett (mer eller mindre) tillgängligt API. Här är några andra populära API:er, som också är ganska lätta att arbeta med för nybörjare inom programmering.

1. Google Maps
2. YouTube
3. Twitter
4. LinkedIn
5. Pinterest

Bubblare: Jag vet inte hur populärt eller lättanvänt det är, men även NASA har ett öppet API. Om inte DET motiverar en till att vilja lära sig programmera, så vet jag inte vad som gör det.

Tjejer Kodar är ett initiativ organiserat av Technigo AB.
Org. nr 559051-8030, Asogatan 122, 116 24 Stockholm


© Tjejer Kodar