Hej Ellinor, berätta om dig och din yrkesresa! Jag är 33 år och bor tillsammans med min katt och min sambo i Sollentuna. Mina största fritidsintressen är att fotografera och måla, men det är mer ofta att mat, växter och renovering tar upp min tid. Efter att ha pluggat lite strökurser och arbetat som receptionist i nästan 4 år så tipsade en vän mig om att kolla på programmeringsutbildningar. Efter det sökte jag in till Nackademins frontendutbildning och det passade mig som handen i handsken. Efter min LIA(Lärande i arbete) jobbade jag på det företaget som jag hade haft praktik på i ungefär ett år innan jag kom in på Adlibris som en av två frontendutvecklare, vilket var superkul men ett tag senare så lockade konsultlivet igen och jag började på Consid AB där jag bland annat var på SJ i ett år och förälskade mig helt i digital tillgänglighet.
Hur kom det sig att du sökte till just Svenska Spel? Efter att ha hoppat runt en del under mina år som konsult så ville jag hitta en arbetsplats där man kunde arbeta där man själv arbetar bäst. Jag började kolla efter företag som hade samma tänk och är vana vid att jobba med en hybrid arbetsplats. Efter att ha pratat med tidigare kollegor som arbetar och har arbetat på Svenska Spel så förstod jag att det kunde vara något för mig. Lyckligtvis så fanns det en annons ute för en frontendutvecklare och jag sökte tjänsten på en gång!
Vad är det roligaste med ditt jobb? Mina kollegor! Vi ses inte face-to-face varje dag men det är alltid kul när vi väl gör det och att jobba tillsammans online är alltid kul. Sen så är det även väldigt kul att få se något man själv har byggt bli ett gränssnitt som faktiska användare får nytta av, men för mig är bra kollegor det viktigaste.
Har du tips på något roligt verktyg? Tillgängliga hemsidor ligger mig ju nära hjärtat så jag skulle tipsa alla frontendutvecklare om att ha Axe Devtools och Wave Evaluation Tool som extension i sin webbläsare för att lätt kunna se uppenbara problem med tillgängligheten.
Vi på Tjejer Kodar är stolta över att dela nyheten att vår partner, Atea, för tredje året i rad har utsetts till ett av världens 100 mest hållbara företag enligt Global 100 Index. I årets ranking har Atea klättrat till plats 41, en förbättring från tidigare års placeringar. Dessutom behåller de titeln som världens mest hållbara företag inom kategorin IT-tjänster.
Denna framgång är resultatet av Ateas långsiktiga engagemang för hållbarhet och deras nära samarbete med medarbetare, kunder, leverantörer och partners. Som en av Europas största leverantörer av IT-infrastruktur har Atea en unik position att driva på utvecklingen mot hållbar IT och en cirkulär ekonomi.
Men hållbarhet handlar inte bara om stora strategier och policys, utan vi kan alla bidra i vår vardag. Taru Suojaranta, Head of Sustainability på Atea, har delat med sig av fem enkla men kraftfulla sätt att göra vår techanvändning mer hållbar.
Shoppa smart 🛍️ Vi har alla köpt något på impuls som sen förblir oanvänt. Nästa gång du är på väg att köpa en ny pryl – fråga dig själv om du verkligen behöver den. Mängden e-avfall växer snabbare än nästan allt annat skräp i världen, så ett medvetet val gör skillnad.
Måste det vara nytt? 💻 Idag finns massor av smarta och enkla sätt att köpa begagnade IT-produkter. Att välja begagnat sparar på jordens resurser och minskar utsläpp. Dessutom kan du hitta riktiga kap.
Laga istället för att slänga! 🔧 Visste du att produktionen av en enda bärbar dator genererar 1,2 ton avfall? 🤯 Dessutom sker 80 % av dess totala klimatpåverkan redan vid tillverkningen. Så istället för att köpa nytt – undersök om du kan laga eller uppgradera det du redan har.
Lämna in dina gamla IT-prylar ♻️ Gamla mobiler och datorer är fulla av värdefulla material som kan återvinnas istället för att samla damm i en låda – allt från metaller till plast. Lämna in dem till en återvinningsstation eller en aktör som hanterar återbruk.
Rensa, rensa, rensa 📲 Små val kan göra stor skillnad. Gamla appar och onödig data suger energi. En snabb rensning i mobilen gör den både snabbare och sparar energi – en perfekt kombo!
Vi på Tjejer Kodar inspireras av Ateas dedikation och ser fram emot att fortsätta vårt samarbete för att främja en mer hållbar och inkluderande techbransch!
Att börja programmera kan kännas som en djungel, då det finns så många olika språk som man kan välja, tutorials att titta på och projekt att väcka till liv. Det är lätt att bli överväldigad och istället för att börja så får man massa beslutsångest och det slutar med att man inte gör någonting överhuvudtaget. Vi har alla varit där, och det är viktigt att veta att du inte är ensam! Så här är några tips för dig som inte riktigt vet i vilken ände som du ska börja i.
1. Välj ett språk och börja: Det viktigaste när man ska lära sig att börja programmera är ju att bestämma sig för ett språk som man vill programmera i, och du behöver inte oroa dig för ditt val! Jag skulle rekommendera att du lär dig ett språk som passar dina mål och intressen. Det går alltid att lära sig ett nytt språk om man vill börja arbeta med någonting annat, och du kommer alltid att kunna använda dig av de programmatiska grunderna som du har lärt dig. Personligen så rekommenderar jag JavaScript om du vill jobba med webben, men det är garanterat en vinklad åsikt då det är min personliga favorit. Det finns många andra alternativ att utforska beroende på vad du vill göra såsom Python, .NET, C#.
2. Lär dig grunderna: Basics, basics, basics! Det är lätt att vilja skynda sig in i ett ramverk som till exempel React om du börjar att koda, men min främsta rekommendation till dig är att fokusera på grunderna. Detta inkluderar även variabler, datatyper, villkorssatser (if-satser) och loopar. Dessa kommer du att stöta på under majoriteten av din karriär och i de flesta programmeringsspråken, och att känna sig trygg i dessa är verkligen en styrka.
3. Använd interaktiva resurser och tutorials: Det finns massor av interaktiva onlineresurser och tutorials som är utformade speciellt för nybörjare. Tjejer-kodar har en fantastisk nybörjarkurs för dig som vill lära dig webben! Använd dem för att få en praktisk introduktion till programmering och för att öva dina färdigheter i en trygg miljö.
4. Bygg egna projekt: Escape tutorial-hell! Efter att ha lärt dig grunderna (eller till och med innan du har lärt dig allt), försök att bygga små projekt för att tillämpa dina kunskaper. Det är lätt att känna sig trygg att sitta och kolla på tutorials, men när det kommer till det så har man faktiskt inte skrivit en enda rad kod på egen hand. Det är därför viktigt att du bygger egna små projekt, för att känna dig trygg i koden som du skriver. Det kan vara allt från enkla spel till webbsidor eller automatiserade uppgifter. Att bygga projekt ger dig praktisk erfarenhet och hjälper dig att förstå hur allt fungerar tillsammans. Se till att ladda upp dessa till ditt gitHub konto, både för din egen skull men även för att visa för andra att du aktivt håller på att lära dig.
5. Var tålmodig och håll dig motiverad: Att lära sig programmering kan vara utmanande ibland, så var tålmodig med dig själv och låt inte motgångar hindra dig från att fortsätta, alla stöter på motgångar när vi lär oss nya saker! Håll dig motiverad genom att sätta upp mål och fira dina framsteg längs vägen, både små och stora. Kom ihåg att det är en resa, och varje steg tar dig närmare att bli en bättre programmerare.
Publicerad tillsammans med Karolin Frennert, utvecklare på Svenska Spel och Tjejer Kodar-volontär 💜
Är du jobbsökande eller funderar på att byta karriär? Kanske är du nervös inför löneförhandlingen som kan komma med detta? Då har du hamnat rätt! Vi på Tjejer Kodar har träffat Tora Matsson som arbetar som rekryterare på Svenska Spel! 🥳 Nu har hon samlat sina bästa tips för dig som går i tankarna på att byta jobb!
Tora, berätta om dig och din yrkesresa!
Jag jobbar som Talent Acquisition Partner och spenderar mina dagar med att både jobba och stötta upp i våra rekryteringar, men även utveckla Svenska Spel som arbetsgivare för att vi ska vara en arbetsplats där våra medarbetare trivs och kan utvecklas.
Jag har studerat till att bli personalvetare och när jag tog examen insåg jag ganska snabbt att jag brinner för rekrytering och hur vi kan hitta den perfekta matchen mellan en kandidat och ett team. Vi pratar ofta om att hitta ”den bästa talangen”, men vad som är bäst för oss kanske inte är bäst för ett annat företag och det tycker jag är himla intressant och spännande. I slutändan handlar det om att ta tillvara och utveckla våra medarbetares potential och kompetens och det har också varit den röda tråden genom mitt arbetsliv hittills.
Vad tycker du är det bästa med ditt jobb?
Svenska Spel är en väldigt rolig arbetsgivare, då det dels finns en hög tillit till medarbetaren, men också att nya idéer möts med positivitet. Vi testar och ser vad som händer och är inte rädda för att göra fel. Som medarbetare på Svenska Spel får du väldigt mycket förtroende för att testa och utforska nya saker. Det är även fantastiskt kul att träffa så många människor som jag gör i min vardag och att få vara en så stor del av alla som börjar jobba hos oss.
Som rekryterare, har du några tips till någon som är jobbsökande?
💥 1. Våga sök och våga ta kontakt! Bli inte skrämd för en kravprofil eller för att få ett nej. 💥 2. Tydlighet, tänk att personen som ska läsa ditt CV inte har någon aning om vem du är. Tänk: hur kan jag utveckla mitt CV och vara så tydlig som möjligt? 💥 3. Skicka med en portfolio eller visa konkreta exempel på dina kunskaper. Har du gått Börja Koda-kursen, ja men skicka med det då!
”Våga sök!”
Söker ni på Svenska Spel medarbetare just nu?
Det enkla svaret är att vi alltid söker efter ny kompetens. Vi är en stor arbetsplats så vi har alltid någon ledig tjänst ute. Sen kan det skilja sig både inom vilka områden och i senioritet. Är man nyfiken listar vi alla våra lediga tjänster på vår karriärsida https://career.svenskaspel.se/ där finns också en funktion där det går att connecta med oss för att få notis när jobb man är intresserad av publiceras.
Just nu söker vi faktiskt efter en Systemutvecklare till ett superroligt team. För några år sedan var jag med och rekryterade en tjej från Technigo som är systerorganisation till Tjejer Kodar till just det här teamet, så den vi anställer kommer att bli kollega med henne.
Har du tips inför löneförhandlingar? Vad ska man tänka på?
Jag får jättemycket frågor om det här, både i mitt jobb men också från vänner som har många funderingar. Så jag förstår att det är en fråga som väcker stor nyfikenhet. Många önskar en större transparens kring ingångslöner och jag kan verkligen förstå att det kan kännas som en djungel när man ska ta sitt första jobb och inte har så mycket att jämföra med. Jag tycker det är jätteviktigt att vi får den lönen vi förtjänar och jag tycker också det är bra att vi börjar prata mer lön.
Det händer så otroligt mycket inom tech och IT och det gäller även lönerna, ju mer eftertraktad kompetensen blir så kommer det också avspegla lönesättningen. Det gäller inte minst oss på Svenska Spel där ingångslönerna för en Systemutvecklare har ökat bara under tiden jag har jobbat här.
Det är alltid svårt att prata i exakta siffror för en ingångslön kan skilja sig väldigt mycket beroende på vad du har för kompetens och erfarenhet sen tidigare. Men något viktigt som jag vill skicka med är att stirra dig inte blind på siffrorna på lönen utan kolla på hela erbjudandet. Ingår tjänstepension, hur ser förmånerna ut och finns det andra saker i avtalet som är viktigt för just dig? Vi på Svenska Spel har till exempel en förmån som vi kallar “personlig pott” där varje medarbetare får 10 000 kr per år att spendera på i princip vad vi vill. Vi tror att våra medarbetare vet bäst hur de vill nyttja sitt förmånspaket för att göra livet lite enklare, potten kan till exempel användas till matkasse, säsongskort till favoritlaget, en ny cykel eller som jag som i år använde min pott till flytthjälp och renovering – det är helt enkelt upp till dig att själv välja. Detta är dessutom utöver friskvårdsbidrag som vi såklart också har. Sen har vi också förkortad arbetstid så vi arbetar 36,75 h istället för 40 h i veckan. För mig är det jätte värdefulla förmåner, men det är ju väldigt individuellt så kolla upp och tänk ut vad som är viktigt för just dig.
Men om jag ska skicka med något konkret så skulle jag säga att:
💥 1. Prata med chefen kring hur de jobbar med lönesättningen. Om du går in på en ingångslön, finns det utrymme att löneförhandla igen när du fått mer erfarenhet? Sen vet jag att det är vanligt hos vissa arbetsgivare att man får en lön när man börjar och sen höjs den efter 6 månader. Vi arbetar inte så på Svenska Spel, för oss är det en självklarhet att man är ny och vi är medvetna att alla kräver sin introduktion oavsett om man är nyexad eller har jobbat i 10 år. Så se till att få rätt lön från början.
💥 2. Kommer du direkt från skolan har du säkert klasskompisar som är i samma sits som dig själv. Om möjligt försök höra runt lite grann och se så att ditt erbjudande matchar med vad andra får. Men glöm inte bort helheten som jag nämnde tidigare. Det går också att kolla med fackförbund som brukar ha listor på ingångslöner. Det man ska ha i åtanke där är att det är ett snitt för alla deras medlemmar så det kan ge en indikation över hur det ser ut, men det är inget facit på att det är där ingångslönerna ligger. Som sagt, vissa kan gå in högre på grund av kompetens som du kanske inte har med dig, eller vice versa.
💥 3. Våga förhandla. Min sambo sa till mig att man ska ta i så att man skäms, och där tror jag faktiskt att vi tjejer har lite att lära. Du har alltid rätt att uttrycka vad dina förväntningar ligger, sen ska man vara beredd på att det kanske inte alltid är där man hamnar när det är slutförhandlat. Men har man kommit till slutskedet i en rekryteringsprocess så kan du vara trygg i att arbetsgivaren ser potential i dig och vill anställa dig och då brukar det också finnas utrymme för att ha en bra dialog kring förväntningarna på lön. Det viktigaste är att när ni är överens att du får en lön som känns bra för dig.
Är du nyfiken att veta mer om Svenska spel? Kika in deras webbsida 👈
Att kopiera kod från en annan källa och använda den i din egen programvara är en vanlig praxis utvecklare emellan. Även om det är vanligt förekommande är det viktigt att känna till de lagliga aspekterna. I många fall är det tillåtet att kopiera kod, men det finns också viktiga begränsningar som måste respekteras – häng med så lär vi oss vad som gäller!
Upphovsrätt, licenser och Open Source
Programkod är skyddad av upphovsrätt på samma sätt som andra kreativa verk enligt upphovsrättslagen. Det innebär att det är olagligt att kopiera och använda programkod som någon annan har skapat utan tillstånd från upphovsrättsinnehavaren. Detta gäller inte bara för professionella programmerare, utan också för studenter, forskare, hobbyprogrammerare och andra som kan skapa programkod.
Att följa upphovsrättslagen för programkod kan vara komplicerat och variera mellan olika länder. Till exempel kan det i vissa länder vara möjligt att skydda koden som en form av databasrättighet eller företagshemlighet. Det är därför viktigt att undersöka de specifika lagarna i det land eller område du befinner dig i för att säkerställa att du följer dem.
Det finns dock undantag som tillåter kopiering av kod. Till exempel är det tillåtet att använda öppen källkod (open source) vilket ger användare friheten att kopiera, modifiera och distribuera koden utan att bryta mot lagen – under förutsättning att licensvillkoren för källkoden följs. Open source kan främja innovation och utveckling eftersom alla kan förbättra den fritt. Den är också flexibel och kan ofta anpassas till just dina behov.
Det är viktigt att komma ihåg att även om någon har publicerat sin kod på internet eller på en plattform som GitHub, betyder det inte automatiskt att koden är fri att använda. Upphovsrättslagen gäller fortfarande och det är viktigt att alltid kolla om det finns några licenskrav eller andra begränsningar innan du kopierar och använder kod.
Det kan vara frestande att kopiera kod från andra för att spara tid och ansträngning, men det kan ha allvarliga konsekvenser om du bryter mot upphovsrättslagen. Det kan leda till rättsliga påföljder och skada ditt rykte som programmerare. Därför är det alltid bäst att söka tillstånd från upphovsrättsinnehavaren innan du använder deras kod.
Några tips att ta med sig
Förstå koden – Innan du kopierar koden bör du förstå vad den gör och hur den fungerar. Detta hjälper dig att undvika att kopiera in buggar eller felaktig funktionalitet i din egen kod.
Anpassa till din egen kodstil – Om du kopierar kod från en annan källa kan det vara så att den inte passar in i din egen kodstil. Anpassa därför koden så att den följer din röda tråd och en god programmeringsstil.
Kontrollera säkerheten – Om koden du kopierar hanterar känslig data eller funktioner, se till att den är säker. Kontrollera koden för sårbarheter och andra säkerhetsproblem innan du använder den.
Vill du lära dig mer om Open Source? GitHub är the place to be!
Har du precis som jag sett titlar som produktägare, projektledare och Scrum Master när du scrollat på LinkedIn, men kan inte riktigt urskilja skillnaden på ledarrollerna i ett systemutvecklingsprojekt?
Det är dags att få lite klarhet i de olika rollerna och ta reda på vad produktägare, projektledare och Scrum Master har för ansvarsområden!
Vad gör en produktägare?
En produktägare är ansvarig för att definiera och prioritera funktionerna och kraven för en produkt och för att säkerställa att produkten möter kundernas behov och är konkurrenskraftig på marknaden. Produktägaren fungerar som en förmedlare mellan kunden, affärsverksamheten och utvecklingsteamet och är en del av den agila utvecklingsprocessen.
En produktägare fokuserar på långsiktiga affärsmål och har en viktig roll i att säkerställa att produkten ger värde till kunden och affärsverksamheten.
Optimerar produktens värde genom att prioritera funktioner och krav som ger störst nytta för kunden och affärsverksamheten.
Definierar produktbackloggen.
Säkerställer att produktens funktioner och krav är tydliga, koncisa och lättförståeliga.
Fokuserar på kundens behov och ser till att dessa behov uppfylls av produkten.
Vad gör en projektledare?
En projektledare ansvarar för att planera, organisera, leda och följa upp ett projekt för att uppnå projektmål och leverera ett gott resultat. Denne säkerställer att projektet genomförs inom budget och tidsramar, medan man samtidigt upprätthåller hög kvalitet på arbetet.
En projektledare fokuserar på projektmål på kortare sikt.
Identifierar projektmål och vad som behöver göras för att uppnå dem.
Skapar en projektplan med tidsramar, kostnader, resurser och risker.
Övervakar projektets framsteg och hantera eventuella problem.
Vad gör en Scrum Master?
En Scrum Master ansvarar för att stödja och coacha ett Scrum-team och ser till att Scrums värderingar följs. Denne undanröjer hinder och agerar bollplank för utvecklarna så att de kan uppnå sprintmål.
Scrum Mastern ger råd och coachning och fokuserar på teamet.
Arbetar med produktägaren med produktbackloggen och säkerställer att teamet har förstått vad som är viktigt för kunden.
Ser till att teamet har förutsättningar för att arbeta effektivt.
Uppmuntrar och stöttar teamet i det dagliga arbetet.
Så vad är skillnaden? 💁🏽♀️
Sammanfattningsvis kan man säga att en produktägare är ansvarig för att definiera och prioritera krav och förväntningar från kunden, en projektledare är ansvarig för att planera och leda projektet för att uppnå dess mål, medan en Scrum Master är ansvarig för att stödja och coacha teamet för att uppnå sina mål inom ramen för Scrum.
Vill du veta mer om agil systemutveckling och Scrum? Kolla in dessa ordlistor:
Acast är partner till oss på Tjejer kodar – och kanske har du lyssnat på en pod någon gång? Det har du med all säkerhet, och helt säkert med något Acast hjälpt till att producera! De är nämligen en av världens största oberoende podcastföretag. Vi har hälsat på dem på deras huvudkontor i Stockholm, och fått snacka en sväng med utvecklaren Nahida. Så vad gör en utvecklare egentligen på ett podcastföretag?
Nahida, tell us about your background!
I started information technology at KTH. It was not my first choice… it was actually my second choice. I wanted to be an architect in the beginning – a whole other area! It was important for me that I could stimulate my creativity, and that’s why I thought architecture would be the thing I wanted to do. But I needed to have a second choice. I went through the KTH catalog and found that you can work as a web developer and design and create websites. Those words made me go for it!
What do you do as a web developer at Acast?
It’s mostly about developing platforms – we do have a lot of collaboration with our UX designers who create design and prototypes, before us developers put the websites to life. We run the prototypes through users and they give us feedback, then I make the design come to life, and make it actually work!
Tips to others thinking about changing careers to tech?
I think it’s really important to dare – to dare to try. There is so much material on the internet right now which can help you to try out different things, so just dare to try! Second thing – don’t compare yourself with anyone else. I was in that place during my first year at KTH. I saw that my fellow classmates knew so much more than me and I felt so dumb. But hey, I was there to learn and everyone starts from somewhere. You don’t need to know everything to try out something. Thirdly, have patience with yourself. We learn at different paces.
Acast är partner till oss på Tjejer kodar – hurra! Visste du att de är en av världens största oberoende podcastföretag? Chanserna att du har lyssnat på en pod producerad av dem är väldigt stor! Vi på Tjejer kodar har fått hälsa på Acast på deras huvudkontor i Stockholm, här har vi bland annat fått intervjua Ioana. Ioana är Director of Engineering – men vad betyder det egentligen? Läs vidare för att få veta mer om hennes roll och vägen dit .
Tell us more about you and your role Ioana! My name is Ioana, and I have been with Acast since 2016 . It’s been a very long journey and I’ve taken on various roles within the company. Today, I’m Director of Engineering for all of our advertising stack – that is six engineering teams and roughly half of our tech people at Acast. My journey to engineering is maybe a bit boring… I was a math geek – loved math, physics and computers all my life. So I just pursued them and went engineering school, computer science, so I’ve basically been all my life in this industry. Landing here has just been an obvious destination!
A big part of my work now is working with leadership and people, rather than tech itself. I had the opportunity to try leadership at Acast in different roles, and I really like it. I love being in a room with many brilliant people just hacking a way at a problem, and we solve problems together. It’s my favourite part of my job – it’s magical!
How does your team look like? We have six teams, all lead by engineering managers and technically my team is a team of managers. This means I’m one level attached from the engineers. My role has changed with time and became more about coaching and being the best leader for my team so they can be the best leaders for their teams. I think I’m very privileged because I get to learn from so many use cases, I get to support them, and I get to be involved in all these really complex problems and the way we work together.
What is the best about Acast?
One thing reflecting back – Acast has the courage to change. Now we are going through changes, and as we grew from twenty people when I joined to now being close to 500 people , beliefs and assumptions are not true anymore in this change. At Acast, we’re really good at questioning ourselves all the time, not getting stuck in any old ways and continuously improving. Acast is particularly good at that!
Have you noticed any big changes within the tech industry since you started? One positive change I’ve noticed in this industry since I started is more acknowledgement of mental stress. I hear more discussions about imposter syndrome, and more people talking about the feelings of not feeling good enough. I think this industry is plagued by this mainly because of its rapid change – it’s an extremely fast changing industry. You always have to learn and adapt, and that can be hard. More and more people are open about this, and the difficulties around this. Just being aware of this, and knowing that you are not alone can help you though those rough times. Before, nobody talked about it!
But hey.. have you started your own podcast? Yes! I have recently started my own podcast, but it’s not yet live just yet. I’ve been working in the podcast industry for so many years now but never felt driven and passionated to create one – until now. It’s a series of interviews with people from my surroundings – my goal is to learn from their experiences and hear them out. Stay tuned for the release!
Om du vill bli först att veta om när Ioana släpper sin podd, följ henne på LinkedIn . Du kan också kontakta henne där om du har fler frågor förstås! Eller varför inte bli en del av hennes team? Kolla in Acast karriärssida här.
Kanske har du någon gång hört talas om ”tillgänglighet”? Ett alltmer centralt begrepp inom webbsammanhang. Men vad betyder det? Häng med så vi reder vi ut det tillsammans!
Vad är webbtillgänglighet? ♀️ Tillgänglighet handlar i grund och botten om att ta hänsyn till människors olika behov, så att alla kan ta sig runt i samhället oavsett någon typ av funktionsvariation. Det kan till exempel handla om att anpassa den fysiska miljön i en lokal så att dörrar kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga.
Webbtillgänglighet handlar på samma sätt om inkludering, men om digital sådan – alltså hur vi bygger webbplatser, appar och andra digitala tjänster för att så många som möjligt ska kunna förstå och interagera med dem[1].
Därför är det så viktigt❗ Som du säkert vet ger webben stora möjligheter att tillhandahålla information och tjänster. Även många myndigheter och samhällsviktiga funktioner ger idag service via digitala tjänster. För att inte lämna grupper av individer utanför, på grund av exempelvis nedsatt syn, motorik, lässvårigheter eller andra förutsättningar, behöver webbsidorna utformas på ett korrekt sätt.
Genom att väva in standarder och riktlinjer för webbtillgänglighet i utvecklingsprocessen, skapas förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna använda tjänsterna och informationen.
Visste du att det i Sverige till och med finns lagkrav på tillgänglighetsanpassade webbplatser enligt Lagen om tillgänglighet i offentlig service (sk. DOS-lagen). [2]
Så här funkar det
Att utveckla en tillgänglig webbplats omfattar många områden och aspekter – från färgkontrast, textning, logik och navigation med mera. Den internationella standarden Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) nivå AA delar upp webbtillgänglighet i totalt 78 kriterier för utvecklingen av en webbplats. Dessa kan i sin tur kategoriseras i fyra övergripande principer. En webbplats ska enligt WCAG vara:
1) Möjlig att uppfatta – Webbsidan ska ha tillräckliga kontraster, textade och syntolkade medier som ska kunna uppfattas av hjälpmedel.
Genom att till exempel tilldela en bild en alternativ text (alt-text) kan någon som använder hjälpmedel ta del av innehållet som de annars rent visuellt hade gått miste om. Alt-texter skrivs vanligen direkt i koden för en webbsida och syns inte av blotta ögat men hjälper personer som använder skärmläsare att förstå innehållet på en webbplats.
HTML-koden med alt text för bilden ovan skulle kunna se ut så här:
<img src=“IMG_584792.png” alt=“Cute cat”>
2) Hanterbar – handlar om att komponenter på en webbsida måste vara navigerbara. Till exempel att webbsidan är navigerbar via tangentbord eller att det finns klickbara ytor.
3) Begriplig – betyder att informationen och designen måste vara begriplig och följa en konsekvent struktur. Det avser både den visuella designen samt att texten på webbplatsen.
4) Robust – Webben nyttjas inte bara via datorer utan även via mobiltelefoner och surfplattor. Webbplatsen måste därför vara robust för att kunna tolkas av olika användarprogram och hjälpmedel, till exempel följa olika kod-standarder. [3]
Känns det rörigt? Oroa dig inte, du som ska jobba med webb behöver självklart inte kunna alla dessa standarder och kriterier utantill. Du kommer också märka att det kan vara svårt att tillmötesgå alla enskilda behov. Även stora myndigheter kan inte alltid leva upp till alla riktlinjer. Det är bättre att vara ödmjuk och transparent. Använd istället riktlinjerna i WCAG som verktygslåda för god design. Ett tips för dig som ska arbeta med webb är även att involvera sakkunniga i utvecklingsprocessen för att öka insikter om vilka faktiska utmaningar dina användare möter
Nu har vi tillsammans kommit ett steg närmare i att skapa tillgängliga webbplatser! På Myndigheten för Digital förvaltning (digg.se) finns mer information om webbtillgänglighet och mer ingående information om DOS-lagen och WCAG.
Hej Karen! Du jobbar på Svenska spel som Tech Lead, berätta mer! Vad gör du i din roll som Tech Lead, och vad betyder backendutveckling egentligen? När jag började på Svenska spel så var det som backendutvecklare, numera har jag rollen Tech Lead i samma team. I min roll jobbar jag fortfarande med backendutveckling, men jag har också ett utökat ansvar för de tekniska frågorna i teamet och jobbar mer med mjukvara-arkitetur. Det betyder att jag sitter mycket mer med planläggandet och analysen av kommande uppdrag och projekt, men jag jobbar fortfarande nära utvecklingen. Mitt team tar hand om program som läser in information om spel (odds, omgångar etc.) och sport (resultat, lag etc.). Datan läses in från olika datakällor och sammanställs slutligen i ett API. Detta API anropas sedan av frontend, för att kunna visa upp datan på hemsidan. Utveckling är som att bygga ett hus, där frontend är det du kan se; färgen på väggarna, storleken på fönstret och taklampan som tänds när du trycker på en knapp. Backend å andra sidan är allt som händer i bakgrunden som du inte nödvändigtvis ser. T.ex. elledningar, vattenrör och värmeslingor eller larm som säger till ifall det skulle börja brinna. Backendutvecklare är lite som snickarna, och som Tech Lead får jag också jobba närmre arkitekterna av huset och vara med för att bestämma vilka rör, ledningar och spik vi ska använda.
Finns det något projekt du kan visa som du jobbat på för att visa mer konkret vad du skapat? Vi hade ett rätt stort projekt där vi bytte leverantör av vår SportsBook, vilket är underlaget för Oddset och ger oss information om odds. Som Tech Lead var jag tidigt med i arbetet kring integrationen. Det innebar att jag tillsammans med andra pratade med vår nya leverantör för att förstå hur vi skulle koppla upp oss mot dem och hur formatet på data från denna leverantör såg ut. Vidare behövde vi skapa nya strukturer och flöden internt för att få in den nya strukturen på data till våra befintliga system, där jag var med på att ta beslut och planera hur det skulle se ut i dom delar som berörde våra team. Tjusningen med rollen som Tech Lead för min del är att jag också får vara med och utföra själva arbetet och hjälpa teamet att utveckla det hela också.
Hur kommer det sig att du jobbar med backenddutveckling, berätta mer om din väg dit! Min första kontakt med programmering var när min klass i slutet av mellanstadiet var med i en tävling som hette First Lego League. Tillsammans skulle vi bygga en legorobot och sen ”programmera” den till att utföra olika uppdrag på en hinderbana. Redan då fascinerades jag av tekniskt skapande. Många år senare, när jag skulle börja plugga så kom jag ihåg känslan av skapande och bestämde mig för att plugga systemutveckling med inriktning Robotik. Jag hade ingen erfarenhet av riktig programmering, det var först när jag började plugga som jag förstod och lärde mig vad det var och mer kring systemutveckling överlag. De första åren följde jag min inriktning och tyckte det var intressant att programmera robotar. Så småningom insåg jag att det var programmering i sig jag gillade. Jag bestämde mig för att byta inriktning och när jag tog min examen så var det inom Datavetenskap. Det har därför varit helt naturligt att arbeta som backendutvecklare. Jag har dock gillat att analysera och försöka förstå det lite större perspektivet, så när jag fick möjligheten till att gå vidare i rollen som Tech Lead kändes det väldigt naturligt. Då fick jag sitta och grotta ner mig i dom tekniska detaljerna, samtidigt som jag fortfarande fick möjligheten att fortsätta skriva kod.
När du började inom backendutveckling, vilka farhågor hade du – vilka stämde/stämde inte? Jag trodde nog att backendutveckling inte var så kreativt, i och med att man ofta inte kan se resultat av det man har skapat på samma sätt som i frontendutveckling. Nu har jag känslan av att det är tvärtom. Jag upplever att jag får vara väldigt kreativ och lösningsorienterad när jag arbetar. Backendvärlden är stor och möjligheterna många så du har ganska stor frihet att utforska hur du kan hitta de bästa och mest eleganta lösningarna själv.
Vad har du för tips till andra som vill börja jobba med backendutveckling? Vad ska man tänka på? I och med att backendutveckling kan vara så mycket och att det är en stor ”värld” så är det lätt att bli överväldigad av allt och känna att det är mycket man inte förstår. Strunta i att du inte förstår allt för ingen förstår allt! Den största styrka du kan ha är egentligen att abstrahera bort saker, och kunna fokusera på just den uppgift du har framför dig.
Är du nyfiken på att veta mer om backendutveckling eller har frågor till Karen, bli vän och kontakta henne på LinkedIn här.
